Svenska forskare på tio i top lista

När tidskriften Science presenterade 2005 års tio i top ranking av årets största vetenskapliga genombrott fanns flera svenska forskare med.

I förra årets ranking hamnade rön som styrker teorin om evolutionen på första plats. Ett mycket viktigt bidrag till det är den stora kartläggningen av schimpansens arvsmassa. För fem år sedan kartlade forskarna människans arvsmassa, och därför kan de nu jämföra DNA i minsta beståndsdel, uppger Dagens Nyheter.

Jämförelsen av DNA visar att släktavståndet mellan människa och schimpans bara är tio gånger större än mellan två slumpvis utvalda människor. I arbetet med  att analysera
vilka genförändringar som skiljer människan och schimpansen åt har den svenske forskaren Svante Pääbo, spelat en ledande roll. Hans verksamhet bedrivs i Leipzig.

Science uppmärksammar även kartläggningen av arvsmassan hos det virus som orsakade spanska sjukan år 1918 och dödade omkring 50 miljoner människor. Förutom att virusets alla gener har undersökts av amerikanska forskare har det även återskapats i laboratorium.
Att de varit möjligt beror på den svenskfödde forskaren och patologen, Johan Hultin, 81 år.  
För sju år sedan åkte han till Alaska där han lyckades få tag på lungvävnad från en eskimåkvinna som avlidit av spanska sjukan 1918. Viruset fanns bevarat på grund av att hon legat begravd i permafrost och dessutom var ganska rundlagd.

Tillsammans med sina medarbetare gjorde Ove Nilsson, forskare vid Sveriges lantbruksinstitut i Umeå ett stort genombrott när de kunde visa att de kunde förmå blommor att blomma på några få timmar. Där har även tyska och japanska forskare varit med och visat hur genen som styr blommornas blomning fungerar. En upptäckt som väntas få mycket stor ekonomisk betydelse inom växtförädlingen.

Den gotländske astronomen Jesper Sollerman, nu verksam i Köpenhamn, tillhör en grupp bestående av cirka sextio astronomer över hela världen som har avslöjat att gammastrålar som härrör från neutronstjärnor och krockar med en annan neutronstjärna eller ett svart hål, orsakar att korta skurar av extremt energirika gammastrålar plötsligt blixtrar till i universum.

/Britt-Louise Spets
red@ronden.se  

Källa: DN Vetenskap