Jakten på syndabockar inom vården är över

Bild: Johan Carlsson

Ja, så kan man lite skämtsamt sammanfatta innehållet i förslaget om ny inriktning av Lex Maria som Socialstyrelsen lämnade över till regeringen den 15:e februari. Ronden ringde upp chefen för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, Johan Carlson, för att få veta mer om det nya förslaget.

Varför vill ni förändra dagens Lex Maria?
– Vi vill flytta fokus från den enskilda yrkesutövarens misstag till systemfel och brister i organisationen. Vi har känslan av att många drar sig för att anmäla de fel som sker idag eftersom det är en enskild person som får stå till svars om vi för ärendet vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det finns alltså risk för att personalen drar sig för att ”tjalla” på sin kollega och misstaget blir då inte rapporterat. Med det nya förslaget vill vi uppmuntra personalen att meddela oss om de fel som begås så snart som möjligt. Vi kommer till exempel inte anmäla ärendet till HSAN om personalen själva rapporterar till oss inom sju dagar från det att felet har begåtts.

Vad innebär den här föreslagna förändringen för vården?
– Det kommer att ställas högre krav på vården. Alla vårdgivare måste hitta rutiner för en snabb avvikelserapportering. Men i slutändan innebär det en förbättring eftersom situationen när ett fel har begåtts ska analyseras och därefter ska åtgärder vidtas vilket gynnar organisationen som helhet. 

Kan Socialstyrelsen aldrig anmäla en enskild yrkesutövare till HSAN enligt den föreslagna förändringen?
– Man kan aldrig säga aldrig. Vi vill ha kvar möjligheten att anmäla personer som är olämpliga inom vården.

Trots att det nya anmälningssystemet inte går ut på att hitta någon syndabock kommer man inte att få rapportera anonymt. Vad beror det på?
– Dels är det svårt att hantera anonyma anmälningar. Man kan inte göra någon djupare analys om man inte får alla bakgrundsfaktorer. Dels ger anonymiteten en signal om att personen bör skämmas och att det är något som man bör smussla med. Vården är komplicerad och det är många som är med och bygger systemet. Vi vill förändra synen och få den som begått ett misstag att också kunna berätta om det utan att se sig själv som skyldig till ett brott.  

Vad har patienterna för möjlighet att anmäla fel och brister enligt ert nya system?
– Deras möjlighet att få sin sak prövad förändras inte alls. Men vår förhoppning är att enskilda patienters behov av att anmäla brister inom vården ska minska om det nya förslaget går igenom.

Vad är den största fördelen med förslaget?
– Det gynnar patientsäkerheten. Genom fler anmälningar kan vi samla kunskap om vilka fel som kan inträffa. Kunskapen ska föras vidare till sjukvården för att minimera risken för att ytterligare patienter råkar ut för samma sak.

När ser vi den här förändringen om förslaget går igenom?
– Sker det  2007 så har det gått fort. Men att vi lämnat in det här förslaget ger också en viktig signal om att det är angeläget att påskynda utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet.


Foto: Bengt Alm
Text: Ronden.se
red@ronden.se