Många 60-åringar har farligt högt blodtryck utan att veta om det

Hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna hade för högt blodtryck utan att veta om det. Det visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet där hjärt- kärlhälsan hos över 4 000 personer i 60-årsåldern studerats.
 
Högt blodtryck –  hypertoni –  är en av våra mest utbredda och allvarliga folksjukdomar. I den nu presenterade doktorsavhandlingen har hjärt-kärlhälsan hos över 4000 kvinnor och män i 60-årsåldern studerats. Resultaten visar att 62 procent av männen och 45 procent av kvinnorna hade högt blodtryck. Bland finskfödda män var andelen med högt blodtryck ännu större, hela 77 procent. Så många som hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna hade för högt blodtryck utan att veta om det.
 
Forskaren och apotekaren Axel Carlsson, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) i Stockholm, menar att det är en god idé att mäta sitt blodtryck då och då, i synnerhet om man är äldre.
 
–  Risken att drabbas av hypertoni ökar med åldern och resultaten visar att alltför många går omkring med ett oupptäckt högt blodtryck. Ett måttligt förhöjt blodtryck inte brukar ge några tydliga symptom. Men kan skapa stor skada om det inte normaliseras, eftersom det ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, vissa njursjukdomar och för tidig död, säger han.
 
Av avhandlingen framgår att bland dem som väl fått diagnosen hypertoni var 78 procent av männen och 67 procent av kvinnorna underbehandlade. Ingen utan läkemedelsbehandling nådde upp till rekommenderade målblodtrycksvärden på 140/90 mm Hg. Resultat visar även att många av dem med högt blodtryck samtidigt hade andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Exempelvis hade cirka två tredjedelar förhöjda blodfettsvärden och 40 procent uppfyllde kriterierna för det metabola syndromet och många hade ett alltför kraftigt midjemått. En separat uppföljningsstudie av blodtrycksnivåer från dödsorsaksregistret, visade att ett kraftigt förhöjt blodtryck (160/95 mm Hg) ökade risken att dö i hjärt-kärlsjukdom.
 
Enligt Axel Carlsson pekar resultaten på stort utrymme för förbättringar:
 
– Trots att vi idag har mediciner som fungerar ensamma eller i kombination med hälsofrämjande åtgärder når många inte behandlingsmålen. Därför det är viktigt att höja medvetenheten hos vårdpersonal och bland äldre om hur stor betydelse det har för hälsan att man kommer ned till ett normalt blodtryck. Ju fler riskfaktorer en person har, desto viktigare är det att nå rekommenderade målvärden.
 
Han vill slå ett slag för livsstilsförändringar; att ändra flera levnadsvanor kan på många sätt vara mer effektivt än att ta läkemedel. Livsstilsförändringar ger sällan några biverkningar och kan också påverka flera riskfaktorer samtidigt.
 
– Ofta handlar det om ganska enkla åtgärder, exempelvis att röra på sig mer, välja bättre mat och om det är nödvändigt gå ned i vikt, minska på saltet och äta frukt, grönt, fisk, nötter och baljväxter, säger Axel Carlsson.
 
CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. Över 200 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och mag-tarmsjukdomar.

/Ronden.se